bortapaobestamdtid

Kolla här då vad jag kom hem med ikväll! In your face, utsugarkapitalistsvinar-SL! Jag ska hämnas ert sätt en stulen affisch i taget. Nu ska jag inte gapa på om hur detta brott begicks, men satan så svettigt det var på tunnelbanan från Hötorget. Med stöldgodset vid min sida väntade jag bara på hur de polisförklädda ordningsvakterna skulle stega in och plocka mig. Slänga in mig i finkan efter en riktig ordentlig omgång misshandel och kanske lite lätt gruppvåldtäkt. "This is what happens när man försöker hindra SL:s kommersialism, bitch!"


Aaaaaah nu är jag i säkerhet iallafall, och den här finingen ska upp på någon väl vald vägg inom kort!

Något modfälld efter att ha misslyckats med att lösa dagens korsord i DN som hade lägsta möjliga svårighetsgrad, åker jag nu till Medis och biblioteket. Jag ska låna en bok som mamma tipsade skulle ge rätt stämning inför resan till Budapest - inte ens två veckor bort nu pirrrr - och så ska jag försöka intensivplugga lite högskoleprovstjosan innan Hanna slutar jobbet och det blir tacotime! En riktig typisk fredagsmysmåndag. Om nu någon förstår vad jag menar med den analogin.




Två tankar om den här bilden förresten:
1. Ibland när jag slappnar av munnen så ser den EXAKT ut som en fågelnäbb, vilket får mig att ibland se ut EXAKT som den där Tweetybird-fågeln. Uncanning.
2. Känner mig nödgad att påpeka att jag mellan ungefär adamsäpplet och ner till tröjan inte alls är genomskinlig. Det där är alltså inte den vita väggen eller dörren bakom som skiner igenom mig - det är mig. Jag är så obehagligt blek att jag om jag likt isbjörnen skulle hålla för typ ögonen och munnen (de håller för nosen förstås, den är ju svart) skulle jag om jag vore naken ute i snön smälta in och därmed vara en oerhört lurig jägare. Förutsatt att jag hade ett vitt gevär också förstås...


Nämensåatt, så är det. Hejpa

Idag har jag fortsatt mitt mission att göra min och Oskars lägenhet lite mysigare. Jag har handlat:



Sjukt mycket blommor! Jag ska ta hand om dem som vore de mina egna barn.




En Sigrid Hjertén-affisch! Det är alltså den till vänster. Hade gärna kommit hem med alla Moderna museets affischer, men jag får väl börja med den här.




Jaaa vad annars då? Jag och Mikael har haft matbonanza i helgen - eller kanske egentligen bara igår. Vi lagade en nice steak dinner med chilichokladmousse och varma hallon till efterrätt. Det var jävulskt gott, speciellt efterrätten momsmoms. Och så i fredags försökte jag återgälda för Mikaels fina frukost förra helgen med en rätt fin frukost tillbaka. Det blev inget ägg-och-bacon-action, men det tog vi igen nu imorse. SÅ hold your horses! Det åts bacon!


tuffkille_84 ↑



Nu ska jag mätta min av shopping hungriga mage med rester från gårdagens nämnda bonanza = NICE.


PS Ja mitt liv kretsar kring mat. På alla möjliga sätt.

Ja, det ser ut som jag suckar. Men det gör jag inte, för jag trivs väldigt bra i mina glasögon. Blir svinnojig varje gång jag läser tidningen/sitter vid datorn/sitter i kassan på jobbet dock, eftersom min optiker basically skyllde min kraftigt försämrade syn på att jag använt mina "långavstånd"-glasögon när jag gjort saker på nära håll. Och gud förbjude om jag skulle använda dessa i något sånt sammanhang, då skulle jag minsann bli nästan blind! Hon sa kanske inte exakt så, men det var undertonen. Alltså freakar jag ur varje gång jag tittar på något på relativt nära håll och ögonen anpassar sig lite till det. Men men, jag kanske vänjer mig och slutar nojja om DET.


Mina glasögon är stjärtsnygga iallafall och jag ser ut som en tvättäkta hipster!

Helgen har spenderats i Uppsala och i någon form av konstant fylle-/bakfylle-/Hillbom-trans. Ej att missta som något negativt förstås, för helgen har varit väldigt rolig. I fredags var det stor inflyttningsfest hos Mikaels kompis Carl och hans Moa. Det styrdes dansgolv och fuldansades följdaktligen. Det vankades den obligatoriska hemmafest-girl-to-girl-deeptalksessionen. Och sen hände det nog en miljard andra saker som jag säkert kommit ihåg om jag inte intagit riktigt lika mycket dryck som jag nu gjorde. Kvällen blev iallafall natt och avslutades med både manspoonande och pasta carbonara. Och en självklar däckning.

Bild för att illustrera denna kväll:





Lördagen inleddes med en fantastisk frukost som min kära man styrt upp till tusen. Medan somliga var råbakis (Erik) och andra fortfarande rätt yrfulla (jag) så var Mikael på topp. Hur detta fortsätter hända är för mig ett mysterium. Dagen förflöt och mynnade ut i en kvälls nationsklubbande - min första! Vilket också var väldigt kul på sitt egna lilla sätt. Dålig musik på dansgolvet kan ju alltid dra ner, men bra människor har däremot en större tendens att dra upp.

Bild för att illustrera denna morgon:





På söndagen nåddes sedan slitenhetstoppen, men vi pallrade oss ändå till brunch och brädspel som ju är min absoluta favoritaktivitet på söndagar i Uppsala.

Bild för att illustrera att jag faktiskt var med i helgen och inte bara snott random bilder på killar och låtsats som att de är mina vänner:



(Jag har vida byxor på mig, mina ben är alltså inte sådär stora i verkligheten.... Kändes som en nödvändig sak att påpeka)




JA JA, nu ska jag försöka ta mig genom denna dag med balettvärk i hela kroppen från gårdagens efterlängtade klass. Ska fara och hämta mina nya glasögon (!!! KUL) och sen åka på jobbet och fronta skiten ur semmelhyllan.

Later!

Jag har ett sånt där namn som folk enerverande nog aldrig tycks kunna stava/uppfatta rätt. Är det inte 'K' istället för 'Ch' så är det 'sson' eller 'ssen' istället för 'sen' eller så heter jag bara Elin, Ellinor eller Eva istället för Ellen. Mästaren av detta beteende måste ha varit geniet på Clas Ohlssons för några år sedan som skrev ner mitt namn som "Elen Kristianson". Inte många rätt där.

Iallafall så fick jag just det mest smickrande missförståndet av mitt namn alldeles nu när jag ringde till Balettakademien. "Var det Helena Christensen du hette?" Personligen väljer jag att tolka det som att hon hörde genom telefonen hur mycket jag ser ut som en supermodell och därmed automatiskt kopplade till min efternamnsnamne. That's my story and I'm sticking to it! Dagens självförtroendeboost, yesssssss

På tal om killen med de tindrande ögonen, så fick ju jag en symaskin av honom i julklapp. VA NÄE? Jo, faktiskt. I förrgår så invigde jag den äntligen, tog tummen ur och for och köpte ett litet sykit med alla nödvändigheter och började sy på en klänning.

Jag har varit borta från syandet så länge att jag nog glömt bort hur inne jag blir i det när jag väl börjar. Jag blir som en liten symaskin själv.. eller något sånt. Iallafall så sydde jag klart min fina klänning igår morse och det är helt otroligt att jag höll ut till slutet med tanke på att jag hade lyckats välja det elakaste stretchtyget i hela affären.

Här är då mitt vackra verk (ja, jag är stolt som en tupp!):









Nu fattas bara att köpa ett litet silkesband att sy fast så ärmarna inte åker ner hela tiden och flashar mina boobies.


/Sykunnig, inte skrivkunnig, tjej

Min helg har varit riktigt välbehövt bra. Jag och Hanna har krupit in under varandras hud och bott där ett tag. Så förutom två korta dryga kassapass på jobbet har jag bara njutit för fullt. Igår for våra magar till Mexico då vi lagade universums godaste - enchiladas och frozen margaritas. Kommer drömma våta drömmar om den där enchiladan, det var i särklass det godaste jag någonsin förtärit.

Och idag! Våren! Vi åt frukost på balkongen! Bara det! Promenerade i vårsolen. Aaaah hoppet!



















Fika efter vårpromenaden + stjärt:

Idag har varit en sån där dag som under absolut inga omständigheter skulle kunna gå till historien. Jag har väl "fått mycket gjort" - gjort en synundersökning, pluggat till högskoleprovet, fixat transport till att köpa en riktig säng imorgon, handlat ost... lagat riktig middag osv - men det skaver på något sätt ändå. Det har varit en sån dag som för många inte skulle gå till historien, men ändå skulle kännas tillfredställande. Det har varit en helt jävla vanlig dag.

Och det skaver.

Jag sitter här med någon sorts grus i skon, en lös fjäder i sängen, en stickad tröja som sticker OCH är för liten. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det. Jag tror att det där som skaver är alla dessa borden - jag borde plugga, jag borde träna, jag borde ut och träffa nya människor. Men det är som att jag har ett tunt lager av teflon på min person och alla borden bara rinner av dem. Kvar blir bara någon sorts... apati. Varför ska jag plugga om jag ändå ska hoppa av? Varför ska jag träna när det är svinkallt ute och jag inte har något gymkort att utnyttja för inomhusträning? Varför ska jag träna överhuvudtaget - för att upprätthålla något sorts ideal som jag/samhället/mest jag satt på mig själv? Varför ska jag ut och träffa nya människor när jag knappt gillar nya människor? Och när det är svinkallt ute?

Så jag läser någon sida i min superpretentiösa estetikbok. VARFÖR? Jag ser ett avsnitt Desperate Housewives. VARFÖR? Jag sjunker längre och längre ner i soffan och i det mörka lilla hål som är min sinnesstämning. VARFÖR VARFÖR VARFÖR?

Varför kan jag inte bara vara nöjd med att ha gjort det jag har gjort idag? Varför kan jag inte vara nöjd med, stolt över, att jag tagit mig utanför dörren idag? Tagit mig upp ur sängen? Vaknat överhuvudtaget? Det är på något sätt elakt ironiskt att den apati som drabbar mig allt som oftast kommer hand i hand med en orimlig prestationsångest.

Och det skaver.

Jag är tillbaka! Jag och internet har rett ut våra issues och bestämt oss för att hitta tillbaka till varandra! Med andra ord är Oskars kruppiga dongel utbytt mot ett trådlöst, alldeles underbart fungerande modem och jag kan återta min roll som kutryggad datanörd. Yessssssss!


Jaaaahapp, jag tänkte typ börja blogga lite igen alltså. Mest, egentligen typ endast, för att jag vill börja ta med mig kameran på fezt igen och ta snygga posebilder med vinglas och därmed föreviga min ack så flyktiga skönhet medan jag fortfarande kan - och detta gör jag 100 gånger oftare om jag har någon sorts utrymme som jag kan låtsas betyder något för någon där jag kan visa upp dessa bilder. ***Djup MeN äNdå ytlig*


Anywho, dags att göra sig beredd på bildbombernas bildbomber alltså! Hör ni det, ni få stackare som glömt plocka bort mig från bloglovin och nu fått en liten gnutta hopp tänd någonstans i maggropen? Det kommer inte bli bättre än såhär. Jag kommer fortfarande vara världens sämsta bloggerska och förmodligen uppdatera den här någon gång i veckan TOPS! Men ni får iallafall se min vackra nuna lite oftare, och vem kan tacka nej till en sån sak?