bortapaobestamdtid

Vill berätta en sak............ men måste vänta tills Ellen vaknar!





Lillebror Mattis för 3 (!?!?!?!??!? kan inte tro det) år sedan

"Nu finns det ingen återvändo...." säger jag och gröper ur det sista ur ljushållaren jag hällt upp havregryn och russin i.  Ellen ställer ner sin kastrull m gröt och tar skeden ur munnen: "Fan...."

I kylen har vi chili, fyra öl och en mango kvar och vi vadar fram i smutskläder, disk och vinglas. Om någon timme ska vi äta hemmabakad Pfitzauf hos några ev nya vänner! Vi kanske behåller dem om vi inte sjunger Bruder Jakob på franska och tyska i kanon (jag på låtsastyska) eller sippar vodkan vi spiller ut på bordet av ren reflex.

/ Big

Ligger i sängen m värsta förkylningen/febern tillsammans m Cougar Town. Har bara tagit mig utanför dörren för att jag skulle ta en promenad men köpte istället McDonaldsglass och gick hem igen... Äsch, ska ta nå värktablett, kämpa mig upp och laga nå fisk till Ellen & mig för guess what..... vi försöker på allvar att vara veggies. Såna där fiskveggies men ändå! Sedan ska vi kanske träffa vår vän Nils som fyller år idag.

Jag på min madrass, nöjd över att jag slipper röra på mig:

Jag gick på allvar och lade mig igår kl 22.12 och kom på mig själv med att inte gått till sängs före kl elva sedan minst ett år tillbaka. No jokes. Det där med skev dygnsrytm har alltid varit en stark sida hos mig, skev rytm överlag är nog en stark sida. Tror till och med att man kan kalla det en del av den jag är.

Här i Berlin har Ellen smittat mig med 2 obsessions. En är att båda äta och LAGA mat. Det är ju... kul? Jag har spenderat massor av mina arbetslösa timmar m att försöka hitta billiga recept på god mat jag kan laga SJÄLV, utan min stöttepelare Ellen som jag kan gråta emot om jag bränner löken, inte vet hur jag ska öppna en konserv eller hur jag skalar en potatis. Jag bakar bröd minst var tredje dag och tänkte efter det här inlägget sätta mig och sy i lite loppiskläder.

Det andra hon har smittat mig med är Cougar Town. Jag är totalt besatt. Screw HIMYM till exempel. That 70's är fortfarande som en värmande filt i vintermörkret och även perioder då jag inte streamar det som en galning så vet jag ändå att det alltid finns kvar. Som en extra mor! Därför kan jag inte säga att Cougar Town är min nr 1-serie, än..... men silvermedalj kan den stolt bära.

Nu kanske någon tänker "ska hon inte skriva om någonting annat, hon är ändå i CoOOLtOOwN BErLIIIn" Jo ja, Berlin är en helt GAAALEN STAD, yeah. Graffitti på hyreshusen, små och retro barer m VINYLER PÅ VÄGGARNA och typ bokhyllor, typ killar m rätt bågar och skor (har aldrig någonsin kollat in en killes skor), pretentiösa artister, clubs open 24/7, överprisade små caféer ala retro once again und zu weiter.

Mycket av det där tycker jag om, men gud vad det inte är därför jag är här. Jag tycker om allt det där då det inte känns krystat helt enkelt. Det där med att det känns krystat kanske ligger hos mig till viss del, kanske helt och hållet. Har dock hittat mina ställen som känns... vad ska jag använda för ord, levande? Till exempel då jag och Ellen hamnade på en liten underground klubb en torsdag där de spelade riktigt bra musik m de här cirkusgunget jag är så svag för. De hade också garnnystetråd som en hinderbana över dansgolvet. Kommer inte ihåg vad stället hette men jag hittar åtminstone dit, så snabbt jag köpt mig en kamera ska jag ta lite bilder!

Ska skriva ett kärleksinlägg om Ellen också, jag är henne skyldig ett + att hon är ju faktiskt min Ellen. Sedan är det så sköööööönt att bo med henne. Lätt att tro på va efter de senaste två inläggen? Lite slag får man ta som Hausfrau..... Jag älskar hur hon kan utbrista "för att man är GRAVVE" när jag frågar varför man någonsin skulle få för sig att köpa det alkoholfria vinet på Kaufland för att sedan säga "fan jag hatar mig själv för att jag kunde uttrycka mig så fult" efteråt.

Så länge!

Efter nio timmars bussresa UTAN SÖMN för att jag försökte komma över mitt denialstadie vad gäller att jag flyttar!
Sedan hoppade jag in i en taxi och förde mitt första tyska samtal! Taxichauffören var som på köpet nasty och frågade gång på gång när vi skulle ses igen, men inte kunde det ta bort mitt hypade humör - jag var ju framme i Berlin!


jag och GUMMAN, glada över att vara tillsammans!

Vi hörs där!

... och hittade de här bilderna. För er som inte vet/känner igen dem så är det mina småsystrar Moa och Matilda för en hel del år sedan. Skulle investera i en krympningsmaskin att stoppa er i då ni är som jobbigast :) Ni vet att jag kommer sakna er.

Sitter nu och scannar in mina gymnasiebetyg och skriver CV på engelska samtidigt som jag fixar hemförsäkring och andra blablablasaker. Jag som på allvar inte kan gå och smsa samtidigt. Kan knappt prata i telefon samtidigt som jag har tuggummi i munnen. Har inte packat än även fast jag skrivit 48953084909099 ggr att jag ska vid det här laget. Men bättre sent än aldrig, om några timmar ska jag bege mig mot Malmö. Har flyttat ut ur huset i Simris nu med bara några prylar kvar på vinden. Den insikten slog mig i skrivandets stund, hehehhe känns lite konstigt.

Inom kort kommer en presentation om både mig och Ellen. Nu vill jag precis som henne slå mig till ro i vår lägenhet, handla mat (brownies) på Kaufhaus och jubla över vinpriserna.

Från att ha varit i princip sysslolös (låter mer lyckat än arbetslös, eller? hehe, dåligt försök) så har jag haft tusen saker att göra. Kör på Ellens stil och har hunnit med ungefär två av alla dessa. Ska göra resten imorgon samtidigt som jag passar min fyraåriga brorsa. Jag testade en gång att färga håret, min kära Veronica hjälpte mig, samtidigt som vi passade honom och det gick ju som det gick, kan bjuda på en bild så snart jag lärt mig att ladda upp bilder. Det roliga var att vi gav oss på att slinga mitt hår sisådär 8 timmar innan jag skulle upp till min studentfrukost... Så det var bara att dra ner den SUPERSNYGGA (tycker ni inte den är läcker!?) studentmössan över öronen och se glad ut. Hur som helst, jag gör ALLTING i sista sekund, inga undantag. Jag hoppas det finns några likar där ute! Några andra som inte går med ramlösaflaska och äpple i väskan på väg till ett heltidsarbete efter att ha fixelifixat allting som ska fixas i god tid.

Helgen har varit riktigt grym. Hemma hos min bästa vän Emil styrde vi avskedsfest då han ska till Australien och jag då till Berlin. Det var en fin fest där vi dansade till kl 04.00. Lägger upp några bilder därifrån då jag har chans att sno dem från facebook.

Nu ska jag ge mig på att packa! Längtar efter Ellen och Berlin.

Kanske bloggen är lite upp och ner, nu när vi är på olika ställen men det är lugnt - snart vävs våra båda liv in i ett intressant liv, i en stad, en lägenhet som ger bloggen lite mer ett och samma koncept. Berlin blir en tråd & de andra, ja de får vi helt enkelt spinna fram. Ni får vänta och se, tills vidare ha det super!


/ Emma

Har Ellen på andra linjen och avslutar samtalet med: "nu ska jag hämta datorn och blogga lite"

Vänta lite, vad fan sa jag?

Likt den äkta gubbe jag inombords är - väntar ibland på att få se att hela mitt liv är en bluff och att jag drömt allting på dödsbädden - har jag ju aldrig trott på det där bloggandet. Min reserverade sida har alltid tyckt att det inte är så fräckt, det har faktiskt skrämt mig en smula, samtidigt som den där andra ordentligt barnsliga och uppmärksamhetssuktande har närmat sig tanken då och då. Så nu sitter jag här, det står 0-1 och den barnsliga sidan kan ta några lugna andetag då den reserverade ligger i underläge. Det här är ju trots allt mitt första blogginlägg.

Som Ellen innan skrev bor vi snart tillsammans i Berlin, det är också vi som tillsammans driver den här bloggen.
Hon är sjukt grym som redan bor där nere själv i väntan på mig då jag organiserar flytten från Skåne efter ett besök i Umeå - staden där jag och Ellen träffades för första gången som femåringar. Själv lämnar jag Malmö på tisdag kl 20.00.

Är jag taggad? Om jag är.